Reflektioner från SC

Obama vann som väntat South Carolina igår. Det som dock var anmärkningsvärt var att han just slog förväntningarna när det gällde marginalen som blev ovanligt stor. Nu ligger vägen öppen inför super tisdagen där mycket nog kommer att avgöras. Clinton har just nu övertag i viktiga delstater som New York och Kalifornien. Min gissning är att Obama kommer att gå till offensiv i Kalifornien eftersom där finns en stor grupp svart väljare. New York är för mycket Clintons hemmaplan för att han ska lägga ner allt för mycket energi där. Ytterligare en viktig delstat är Texas även där med en stor grupp svart väljare, där leder Clinton fortfarande ganska stort men i kampanj sammanhang är sträckan fram till 5 februari enorm. En sak som vi kan vara säkra på är i alla fall att ingen kandidat, inte ens Edwards kommer att ge slaget förlorat fram till dess.

Clintons vinst var klar, planenlig och helt nödvändig

Idag var det så åter dags för ett riktigt primärval i USA, nämligen i Nevada. De politiska kommentatorerna, i alla fall i Sverige, pratar om detta som en planenlig vinst för Clinton och att hon vann en mycket tack vare röster från den latinamerikanska befolkningen. Faktum är att det finns en del i resultatet som är värt att kommentera eller spåna kring.

För det första så var denna vinst helt nödvändig för Clinton, detta eftersom hon antagligen kommer att förlora i South Carolina. Hade hon förlorat i Nevada och i SC så hade Obama kommit ut som "front-runner" fram till super tisdagen och därmed antagligen tagit hem spelet. Nu blir det troligen 2 – 2 inför detta viktiga datum vilket gör att spelet fortfarande kommer att vara helt öppet. Fördelen för Clinton är dock att hon är två, hon kan kampanja både i New York och Kalifornien samtidigt, att ha en populär fd president make är helt klart en fördel börjar det nu visa sig.

En annan fundering som jag tycker mig uppfatta framför allt på min fars diskussion kring middagsbordet igår (vars enda auktoritet i detta sammanhang är att vara bosatt i USA) var att fokus i USA på kort tid (från kanske november och framåt) har börjat förflytta sig bort från "change" och Irak till de ekonomiska frågorna, vilket gynnat Clinton framför allt i de stora delstaterna som New York och Kalifornien.

En annan fundering som jag har svårt att släppa är hur den kontrovers som uppkom för några veckor sedan angående att Clinton sa att Obama inte kunde jämföras med Martin Luther-King. Detta uttalande som, riskerade att bli en riktig följetong i primärvalet om inte Clinton och Obama själva beslutat sig för att gemensamt begrava frågan, kan ha gynnat Clinton just hos gruppen Hispanics. För istället för att, som rationellt vore, att gå samman och för kampen mot diskriminering och utanförskap, finns det stora fördomar och misstro mellan dessa grupper.

I vilket fall är det bara att inse att spelet går vidare och att före den 5 februari kommer det inte finnas någon egentlig segrare på den demokratiska sidan.

5 februari kontroversen

Som noterat nedan är alltså ställningen efter två delstater 1-1 mellan Clinton och Obama vilket gör att det nu blir allt viktigare att titta framåt i primärvalscirkusen. En spännande och kanske avgörande detalj på den demokratiska sidan är det som kallas för 5 februari konflikten. Enligt demokraternas regler får inga delstater förutom Iowa, New Hampshire, Nevada och South Carolina ha primärval innan den 5 februari. Nu har dock två delstater varit så olydiga att de trotsat detta förbud, nämligen Michigan och Florida. Båda dessa stater har därmed, i alla fall som det ser ut just nu, blivit av med alla sina delegater till det demokratiska konventet. Tilläggas kan att båda dessa stater skulle Clinton vinna med god marginal om det var val idag enligt opinionsmätningarna.

Clinton leder även klart i nästa "riktiga" delstat som står på programmet, Nevada. Och antagligen hoppas hon på att vinna ganska enkelt där för att istället kunna fokusera resten av maskineriet till det mycket viktigare primärvalet i South Carolina där Obama hade skaffat sig ett visst övertag innan gårdagens överraskande vändning i New Hampshire.

Klart är i alla fall att vi inte kommer att se någon segrare före super tisdagen den 5 februari, om ens då. Risken att ingen kandidat kommer att kunna utropa sig till segrare innan konventet är inte över på något sätt.

The comeback kid

Måste erkänna jag hoppar nästan av glädje!

I´m in, and I´m in to win

Med de orden börjar nu Hillary Clintons kandidatur för att bli amerikas nästa president. Hon lanserar sin kampanj på sin egen hemsida www.hillaryclinton.com och där hon även i en web-video lanserar de frågor som antagligen kommer att bli hennes huvudfrågor i kampanjen som USA president.

1. Avsluta kriget i Irak

En fråga som Clinton nog inte är så glad i egentligen. Som senator för New York stödde hon inledningsvis kriget. Henns fokus kommer nog dock att ligga på att kriget ska avslutas på rätt sätt. Inte bara packa och åka hem. Tyvärr låter det lite för likt "en ärofyld fred" som en viss Nixon brukade köra med.

2. Energioberoende

Nä, Clinton har inte gått och blivit miljöpartist. Frågan om oljeberoende diskuteras inte ur ett miljöperspektiv i USA utan ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det handlar om att göra sig oberoende från utländsk (läs arabisk) olja.

3. Budget underskottet

Amerikanerna gillar social security, detta skulle kunna bli en riktigt vinnar fråga för Hillary Clinton om hon lyckas koppla ihop kriget i irak med budgetunderskottet med frågan om att bevara social security. Ingen rebublikan skulle våga gå ut med att de vill montera systemet.

4. Personliga favoriter

Dessutom kastar hon in sina favorit frågor, abort förespråkandet och barn frågor. Här kan hon räkna med att bli attackerad från höger, men jag misstänker att det är precis vad hon vill.


Jag ska erkänna att jag gillar Hillary Clinton, mest för att hon verkligen är en av få liberaler i Amerikansk politik. Men frågan är om hon som sådan kan ta sig till vita huset. Men det är nu eller aldrig, hon har nog verkligen valt rätt tillfälle. För att kampanja mot en sittande president hade varit svårare, och någon riktigt stark motkandidat finns inte. Om jag får möjlighet någon gång under nästa år så skulle jag vilja åka till USA och kamanja lite. Vi får se hur det kan tänkas gå.