Nominerad

Idag var sista dagen för att rösta i partiets interna medlemsomröstning huruvida vi ska fortsätta kräva fortsatt EU utträde eller inte. För egen del har jag tydligt deklarerat att jag hoppas att vi kan fokusera mer kraft på att kräva förändringar inom EU till nytta för det stora flertalet istället för att kräva att vi ska gå ur, vilket möjligen kanske bara gynnar oss själva. I alla fall är det skönt att omröstningen är över och att frågan om partiets utträdeskrav nu kan anses avgjord under överskådlig tid.

Personligen kan jag även meddela att jag beslutat mig tacka ja till att kandidera till EU parlamentet. Så det är du och jag Marita, contra mundum!

Härlig variant av att låtsas som att allt är som det ska

Av någon anledning har det blivit lite av min arbetsuppgift att läsa en annars helt meningslös blogg, nämligen Mattias Sjölunds, vd för Uppsala Air. Denna man som gjort som sin livsuppgift att skapa ytterligare en flygplats ca 2 mil norr om Arlanda, något som vi i Mp naturligtvis är emot. Den andra april var det i alla fall en mycket nöjd Mattias Sjölund som på sin blogg skrev:

Det tog en stund, en hel del huvudvärk och en skara fantastiska medarbetare och ägare, men nu är det gjort. Miljöansökan är inlämnad. Nu tar Länsstyrelsens arbete vid. En period på c:a 7 månader är inringad för detta arbete, parallellt under sommaren avser bolaget att inlämna de sista och därmed samtliga handlingar för att Kommunen skall kunna initiera planärende.

Den 19 september skriver en lika glad Mattias Sjölund:

Miljöprövningen fortgår enligt tidigare plan, kompletteringarna är enl. möte idag (fredag den 19 september med Försvarsmaktens miljöjurister) Länsstyrelsen tillhanda mellan den 15 och den 20 november, vilket medger att Länsstyrelsen redan under slutet av november eller början av december tillställer bl.a. Uppsala Kommun remiss i miljöprövningsärendet.

Att denna försening skulle ha något samband med att försvarets miljöjurister helt enkelt har svårt att möta de krav på kompletteringar som länsstyrelsen begärt in förnekas naturligtvis.

Sport för spelets skull?

Någon som varit inne på svenska spels hemsida på senaste? Kanske är det bara jag som är det eftersom spel råkar vara min största (och tyvärr kanske enda) hobby. Den har i alla fall blivit riktigt snygg, vilket jag måste komma ihåg att säga till Margareta nästa gång jag träffar henne. Jag är dock inte säker på att hon kommer att bli odelat positiv. Det var hon i alla fall inte när jag visade hur lätt och smidigt man numera kan spela via sin mobiltelefon.

Men det var in min relation med Margareta som jag skulle fokusera på i det här inlägget utan elitserien i hockey och trav. Jag är i alla fall så gammal att jag kan komma ihåg när oddset introducerades i Sverige. Tidigare fanns det bara stryktips, lotto, måltips och joker samt v 65 (det hette så då). Efter oddset introducerande var det som att någon öppnat en kran och ut kommer en störtflod. Då fanns spelen för att ge extra krydda till sporten. Man satte en hundring och vann man så bjöd man sin fru eller polare på mat eller liknande. Var man bara intresserad av att vinna pengar var lotto eller joker det man fokuserade på.

Men idag börjar man fundera. Elitserien spelas i 55 omgångar innan slutspelet börjar, Nhl i 80 även allsvenska i hockey spelas i ca 50 matcher. Till detta tillkommer att utländska fotbollsligor. Men framför allt är det de olika spelformerna som verkligen exploderat. I dag kan jag utan problem spela upp hela min förmögenhet på att Ola Toivunen gör mål för Malmö FF eller inte. På nått sätt är det som att spelen har hamnat främst och sporten finns där för att det ska finnas nått att spela på. För vem kan vara intresserad av att veta om lag X slog lag Y när det återstår 49 matcher till för de båda lagen att spela innan det börjar närma sig avgörande. Så om det inte vore för spelet hade ni kunnat väcka mig efter jul.

Vad är poängen med att gå före om ingen följer efter?

Våra dolda folksjukdomar

Folkhälsa är viktigt. Det står i den politiska strategin. Så därför tänkte jag här på bloggen, i en återkommande serie, slå ett slag för några av våra dolda folksjukdomar. Jag tänkte börja med Texttv- beroende eller TTV som det även kallas. Anledningarna till att detta beroende har uppmärksammats så lite är dels att det är förts under senare år, när Internet och mobiler gjort texttv meningslöst som det verkligen uppmärksammats att det finns personer med ett sjukligt begär efter texttv. Den andra anledningen till den skrala uppmärksamheten är att beroendet ofta är kopplat till status av extrem nördighet bland sport intresserade eller nyhets-addicts.

Fördelen med beroendet är att det i liten utsträckning drabbar anhöriga. Visserligen är det en del, främst makar, som har fått sin nattsömn förstörd av ett oavbrutet smygande, från den bättre hälften, för att få reda på slutresultatet mellan Port Vale och Notts County i Engelska ligacupen. För det är framför allt sportnördar och spelare som riskerar att drabbas av denna sjukdom och en stor del av symptomen kretsar kring sidan 377 och uppåt. Det är på dessa sidor som målservice, dvs mål och resultat, från all meningslös sport som svenska spel valt att uppmärksamma i sitt spelprogram, presenteras och uppdateras.

Hur kan du då se om någon anhörig är drabbad? En indikator har redan nämnts i texten, nämligen smygande till TV:n om nätterna. En annan kan vara att sidan 377, eller 330 med omnejd dyker upp varje gång du själv slår på texttv för att kolla relevanta saker så som tv-tablån eller slå på textning till din dementa moster. Ett tredje symptom kan vara kraftigt ökad aktivitet med fjärkontrollen i reklampauser eller när eventuellt tv sällskap går och kissar. Men det tydligaste tecknet är om vederbörande smyger iväg på fester eller liknande med ursäkten "ska bara kolla en grej".

Det negativ med denna dolda folksjukdom är att den är väldigt svår att bota. Har din partner hamnat i träsket kan det var stört omöjligt att ta dem ur det. Men som sagt ovan kommer beroende sällan med några större negativa konsekvenser för partner än eventuell återkommande förnedring på gemensamma tillställningar.

FN i våra hjärtan

Ett av de bästa programmen i radio är konflikt som sänds på lördagar klockan 9. Och ja precis så medelålders är jag att jag är uppe vid den tiden. Jag brukar faktiskt även vara uppe när programmet förre, det erbarmligt dåliga Stil, sänds. Idag handlade programmet om FN och organisationens oförmåga att fatta beslut och ingripa i konflikter.

Jag minns en gång när jag inte var lika gammal. Då satt vi i gympasalen i Sörabyskolan och sjöng kombalaya (eller var låten nu heter, de tuffa killar sjöng förövrigt koblaja istället) för att fira FN-dagen och att alla världens länder hade bestämt att samarbeta i fred och försoning. Sånt jävla skitsnack säger jag så här 20 år senare. FN har hela tiden, och kommer alltid, att fungera som en global diskussionsklubb som ger världens fem stormakter en arena för samtal. Och som de fungerar den bra, men man ska inte tro att den är nått annat än just det. FN blir aldrig mer än de fem storas vilja.

Ibland blir jag så trött när folk tror att den internationella politiken skulle kunna styras av godhet eller rättvisa istället för krass maktpolitik. Ett av de tillfällen när denna fråga kommer till sin spets är frågan om Svensk närvaro i internationella konflikter i form av fredsbevarande eller för den delen fredsframtvingande operationer. Enligt vår partiprogram ska vi bara delta i FN sanktionerade operationer, och det är väl bra så, det innebär någon form av garanti för att Mp inte kommer att stödja USA invasioner i Irak eller andra dumheter. Men samtidigt kommer vi heller aldrig att stödja exempelvis Natos aktion för att säkra mänskligbrättigheter i Kosovo, eller för den delen eventuella aktioner för att göra slut på regimen i Burma.

FN har en stor plats i Svenskarnas hjärtan, allt sedan Dag Hammarskjölds dagar, frågan är bara varför?

En sällsam historia

För ett tag sedan kunde ni alla läsa följande nyhet från TT i några av våra större medier.

I den versionen som både jag och Johanna läste var det en Jenny Madesten som uttalade sig. Vi reagerade båda på nyheten av två anledningar, för det första hur man kunde göra så storslagna analyser på ett så liten förändring och för det andra att det inte fanns någon Jenny Madesten på SU.

Det andra mysteriet var ganska enkelt, journalisten hade skrivit fel Jenny heter Madestam inte Madesten så när jag googlade på henne visade det sig att hon fanns på fejan så jag tänkte att jag helt fräckt skulle skicka ett meddelande och fråga vad hon menade med sitt uttalande.

Svaret jag fick var ganska spännande, Jenny började med att säga att hon hade haft en lång utläggning till journalisten på TT om att det är svårt att se några egentliga förändringar då allt ligger inom felmarginalen mm. Men sedan även sagt att man nog kunde tolka det hela som.…bla, bla, bla….

Det härliga helt opartiska TT väljer då att endast referera till denna senare delen av uttalandet. Jag älskar kritiskt granskande journalistisk.

Spam?

Antingen är det spam eller så stöter en av mina CA ledamöter på min sambo på facebook…hmm

Pollster.com

Om ni undrar hur det går i amerikanska valet så säger den här kartan mer än tusen ord. Varför finns inte pollster.com i Sverige?

Jag har bara en fråga till världen

Vad fan är korv med mos sex?