Det drar ihop sig till budgetfullmäktige i Borås och som vanligt är det en festlig tillställning som är aningen unik i sin karaktär. Exempel på saker som gör debatten unik:
* Den pågår i en evighet. Vi börjar kl 9 dag ett och håller på till 23. Sedan börjar vi tio dag två och håller på tills det är slut.
* S begär votering i alla yrkanden, lika så gör V.
Summa: ca 120 voteringar
* Debatten är dessutom filbustrarnas julafton eftersom alla får tala hur länge de vill, inklusive ersättare.
* Den verklighet som debatten är tänk att spegla befinner sig på så enormt skilda plan att man funderar på om opposition och majoritet verkligen bor i samma stad.
* En annan gamal tradition är att S anklagar oss för att inte rösta för deras yrkanden. Men denna gång ska vi faktiskt gå dem till mötes och rösta emot ordningsbetyget. Vilken skillnad det nu lär göra.
* S lägger yrkanden om vad som inte ska göras. Exempelvis att kommunen inte ska sälja Borås Miljö och Energi. Det hade vi inte tänkt och om de nu är så oroliga varför ville de då bolagisera det?
* Arvodet jag fick ut vid förra årets möte övergick tretusen kronor efter skatt. Om vi tänker oss att alla andra ledamöter kviterar ut samma summa och lägger till skatten överstiger kostnaden för bara arvoderna för mötet 450 000 kr. Förlåt med det kan inte vara bra spenderade skattekronor.
Det ska även blir spännande att se vem som vinner fullmäktiges tre inofficiella tävlingar i (1) mest tillryggalagda gångmetrar inne i fullmäktigesalen (2) vem som kan luta sig längst ut ifrån talarstolen samt (3) vem som får längst repliklista för gjort inlägg.
Visar inlägg med etikett borås. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett borås. Visa alla inlägg
tisdag, november 13, 2007
fredag, september 14, 2007
Ideologi mördare!
Idag samlades en hel rad med människor, antagligen med betoning på män, utanför en presskonferens i Göteborg. Anledningen till detta var det faktum att tre av stadens fotbollsklubbar, nämligen Göteborgs atlet och idrotts sällskap, Örgryte IF och Häcken BK, skulle tillkänna ge tankarna på att kanske gå samman i en stor klubb.
Varför kan jag när jag läser detta inte sluta tänka på alliansen, ni vet den där moderat ledda alltså. För kommer ni ihåg argumenten till varför den bildades? I mitt huvud gick de ungefär så här
(1) vi måste stå enade för att nå framgång
(2) vi måste förhålla oss till ett nytt politiskt landskap
Vad tror ni att argumenten på dagens presskonferens var?
(1) Det är bara tillsammans som vi kan bli framgångsrika
(2) Vi måste förhålla oss till förändrade förutsättningar för idrotten i Sverige
För att åstadkomma en annan regeringen än den socialdemokratiska var Fp beredda på att börja gilla vårdnadsbidrag, C kärnkraft, Kd öka möjlighet till abort och M högre bensinskatt. För att åstadkomma ett annat lag i toppen av allsvenskan från Göteborg än IFK var dessa lag beredda att sälja hundra år av historia.
Frågan är gemensam; vad kan man offra på framgångens altare?
Det finns naturligtvis inget svar på frågan när en person eller en rörelse blir sell- out eller när den bara är pragmatisk. I Sundbyberg tycker jag att S är sellout som accepterar två avhoppade moderater till sitt parti bara för att få sitta i majoritet. Somliga skulle nog säga att Mp Borås är det för att vi sitter i en blå majoritet.
Jag tycker att när man inte kan stå upp till väljarna eller andra och säga det man egentligen tycker då är man sellout. Jag kan erkänna att jag inte skulle tycka att det var någon bra ide att sänka skatten i Borås just nu. Men om jag i budget förhandlingarna tvingas gå med på att rösta för det, då får jag väl göra det. Men ingen ska komma och be mig hitta på krystade argument till varför det nog egentligen vore bra, när det är dåligt.
Och detta stör jag mig på som fan med alliansen. Den enda som vågar säga någonting är Birgitta Ohlsson samt rabiata homofober och bensin skattesänkare. Säg i stället som det är att du som Folkpartist tycker det är skit med vårdnadsbidrag men inte så mycket skit att du hellre ser en S regering vid makten.
Länge leve pragmatikern!
Död åt hycklande pragmatiker!
Varför kan jag när jag läser detta inte sluta tänka på alliansen, ni vet den där moderat ledda alltså. För kommer ni ihåg argumenten till varför den bildades? I mitt huvud gick de ungefär så här
(1) vi måste stå enade för att nå framgång
(2) vi måste förhålla oss till ett nytt politiskt landskap
Vad tror ni att argumenten på dagens presskonferens var?
(1) Det är bara tillsammans som vi kan bli framgångsrika
(2) Vi måste förhålla oss till förändrade förutsättningar för idrotten i Sverige
För att åstadkomma en annan regeringen än den socialdemokratiska var Fp beredda på att börja gilla vårdnadsbidrag, C kärnkraft, Kd öka möjlighet till abort och M högre bensinskatt. För att åstadkomma ett annat lag i toppen av allsvenskan från Göteborg än IFK var dessa lag beredda att sälja hundra år av historia.
Frågan är gemensam; vad kan man offra på framgångens altare?
Det finns naturligtvis inget svar på frågan när en person eller en rörelse blir sell- out eller när den bara är pragmatisk. I Sundbyberg tycker jag att S är sellout som accepterar två avhoppade moderater till sitt parti bara för att få sitta i majoritet. Somliga skulle nog säga att Mp Borås är det för att vi sitter i en blå majoritet.
Jag tycker att när man inte kan stå upp till väljarna eller andra och säga det man egentligen tycker då är man sellout. Jag kan erkänna att jag inte skulle tycka att det var någon bra ide att sänka skatten i Borås just nu. Men om jag i budget förhandlingarna tvingas gå med på att rösta för det, då får jag väl göra det. Men ingen ska komma och be mig hitta på krystade argument till varför det nog egentligen vore bra, när det är dåligt.
Och detta stör jag mig på som fan med alliansen. Den enda som vågar säga någonting är Birgitta Ohlsson samt rabiata homofober och bensin skattesänkare. Säg i stället som det är att du som Folkpartist tycker det är skit med vårdnadsbidrag men inte så mycket skit att du hellre ser en S regering vid makten.
Länge leve pragmatikern!
Död åt hycklande pragmatiker!
torsdag, december 28, 2006
Vad vill Björn Wahlöf egentligen
En av de första läxor jag lärt mig inom politiken är att man ska tänka till både eller flera gånger innan man avfärdar en människa som dum. Därför känns det som att man bör fundera några varv extra om Björn Wahlöf senaste insändare i BT. Jag kan tyvärr inte länka den eftersom den inte finns upplagd på nätet (måste säga att BT internetsida är en av de sämsta i hela landet) men jag kan sammanfatta den väldigt kort. BW ondgör sig över att Maj Steen (kommunfullmäktiges ordförande) är spiritist och ifrågasätter hennes lämplighet som Borås första dam, detta gör han med starka argument tagna från Bibeln.
För en liberal är denna argumentation lika dum som den är provocerande och den första tanken som slår mig är att någon borde skriva en insändare och be herr Wahlöf krypa tillbaks bakom den fundamental frireligiösa homofoba predikstol från vilken han en gång i tiden tittade fram. Men kanske finns det anledning att tänka till och ställa sig en del frågor.
1. Är det just precis det Wahlöf vill för att ge hans parti media utrymme?
2. Vem vinner på om Wahlöf får media utrymme?
3. Är i detta egentligen en icke fråga?
Vägvalet är just nu ett parti utan profil och utan profilfrågor (om man undantar campingstugor på saltemad), den stora frågan som jag tror att de ställer själva är om de har några väljare. Inom politiken, framför allt inom Fp, brukar man prata om 20 - 80 frågor. Strategin går ut på att hitta frågor som provocerar 20 procent av befolkningen, gärna inom någon form av politisk eller kulturell elit, men accepteras eller får medhåll från de övriga 80 procent. Denna fråga som herr Wahlöf har valt är snarare en 97 - 3 fråga. 97 procent antingen skiter fullständigt i Maj Steens religösa åsikter eller sympatiserar med hennes mänskligarättighet att välja vilken religiösa tro hon vill. De övriga 3 håller med Wahlöf i allt han säger. Och faktum är att 3 procent är fullt tillräckligt för att få ett mandat i samtliga valkretsar i Borås stad.
Så kanske finns det en tanke bakom denna insändare att starta en debatt där Wahlöf och hans parti får komma ut som kristenhetens sanna försvarare. Eller så blev Wahlöf så provocerad av Maj Steéns åsikter att han kände sig tvungen att reagera.
Vem vinner då på om Wahlöf får igång denna debatt? Om Wahlöf vinner beror på om han lyckas attrahera missnöjesväljarna, efter 8 år i majoritet så är min analys att de var de som svek för vägvalet den här gången, istället gick de till Sd. Wahlöf image som den friska fläkten i fullmäktige hade blivit en snålblåst. Så visst kan Wahlöf och vägvalet vinna på att en debatt återigen startar där Wahlöf har alla emot sig.
Svaret på fråga 3 är naturligtvis ja. Så varför ge Wahlöf nöjet av att debattera.
För en liberal är denna argumentation lika dum som den är provocerande och den första tanken som slår mig är att någon borde skriva en insändare och be herr Wahlöf krypa tillbaks bakom den fundamental frireligiösa homofoba predikstol från vilken han en gång i tiden tittade fram. Men kanske finns det anledning att tänka till och ställa sig en del frågor.
1. Är det just precis det Wahlöf vill för att ge hans parti media utrymme?
2. Vem vinner på om Wahlöf får media utrymme?
3. Är i detta egentligen en icke fråga?
Vägvalet är just nu ett parti utan profil och utan profilfrågor (om man undantar campingstugor på saltemad), den stora frågan som jag tror att de ställer själva är om de har några väljare. Inom politiken, framför allt inom Fp, brukar man prata om 20 - 80 frågor. Strategin går ut på att hitta frågor som provocerar 20 procent av befolkningen, gärna inom någon form av politisk eller kulturell elit, men accepteras eller får medhåll från de övriga 80 procent. Denna fråga som herr Wahlöf har valt är snarare en 97 - 3 fråga. 97 procent antingen skiter fullständigt i Maj Steens religösa åsikter eller sympatiserar med hennes mänskligarättighet att välja vilken religiösa tro hon vill. De övriga 3 håller med Wahlöf i allt han säger. Och faktum är att 3 procent är fullt tillräckligt för att få ett mandat i samtliga valkretsar i Borås stad.
Så kanske finns det en tanke bakom denna insändare att starta en debatt där Wahlöf och hans parti får komma ut som kristenhetens sanna försvarare. Eller så blev Wahlöf så provocerad av Maj Steéns åsikter att han kände sig tvungen att reagera.
Vem vinner då på om Wahlöf får igång denna debatt? Om Wahlöf vinner beror på om han lyckas attrahera missnöjesväljarna, efter 8 år i majoritet så är min analys att de var de som svek för vägvalet den här gången, istället gick de till Sd. Wahlöf image som den friska fläkten i fullmäktige hade blivit en snålblåst. Så visst kan Wahlöf och vägvalet vinna på att en debatt återigen startar där Wahlöf har alla emot sig.
Svaret på fråga 3 är naturligtvis ja. Så varför ge Wahlöf nöjet av att debattera.
måndag, december 18, 2006
nr 665 - the neigbour to the beast
Imorgon är det budget debatt och lika förbered som vanligt kommer jag att ägna de inledande timmarna åt att lyssna på inledningsanförandena samt skriva stolpar till mina egna inlägg. Men det ska nog gå bra, det brukar det ju göra. Har i alla fall tagit mig igenom S och V tilläggsyrkande och jag måste erkänna att jag blev väldigt förvånad över att V var sådana bandy vänner, det hedrar er måste jag erkänna.
Annars består ljusglimmtarna i mitt annars väldigt kompakta schema mest av roligheter i form av tabbar och klantigheter som begås här i världen.
Ida Nyman skriver exempelvis på sin blogg om ett ärkeroyalist, arbetandes på försvarsdepartementet, som inte tycker att granskning av kungahuset är nått man ska ägna sig åt.
Max Andersson citerar en otroligt fåning mening i en lika fåning debattartikel som den nya regeringen har skrivit på DN debatt.
S har missat att man skrivit fel på deras partibeteckning i budgeten. Undra om jag ska lägga ett ändringsyrkande?
Men roligast av allt, fortfarande är ändå detta.
Annars består ljusglimmtarna i mitt annars väldigt kompakta schema mest av roligheter i form av tabbar och klantigheter som begås här i världen.
Ida Nyman skriver exempelvis på sin blogg om ett ärkeroyalist, arbetandes på försvarsdepartementet, som inte tycker att granskning av kungahuset är nått man ska ägna sig åt.
Max Andersson citerar en otroligt fåning mening i en lika fåning debattartikel som den nya regeringen har skrivit på DN debatt.
S har missat att man skrivit fel på deras partibeteckning i budgeten. Undra om jag ska lägga ett ändringsyrkande?
Men roligast av allt, fortfarande är ändå detta.
fredag, december 08, 2006
Att försvara det omöjliga
Så här ligger det till. Att även om jag själv inte har sätt det har jag förståt att S har lagt ett yrkande ang budgeten där man vill avsätta pengar till att alla anställda inom de kommunala verksamheterna ska erhålla gratis arbetskläder. Så är inte fallet idag, även om det är så på vissa ställen och att det även på andra ställen gjorts engångssattsningar. Dessutom är det, föga förvånande, de kvinnodominerade arbetsplatserna där detta inte finns.
Personligen tycket jag detta är en självklarhet att alla anställda inom kommunen, som så behöver, ska erhålla gratis arbetskläder. Om min chef skulle komma och säga till mig att jag skulle betala för mina arbetskläder så skulle jag be honom ta fyllhackan och stoppa upp den i för ändamålet avsedd öppning. Men det kommer aldrig att hända, för ingen skulle någonsin komma på nått så dumt.
En annan parallell man skulle kunna dra är att det inom kommunen finns något som kallas för delade turer. Det går ut på att den anställde jobbar en del på förmiddagen när det är mycket att göra och en del på kvällen när det också är mycket att göra, men är ledig mitt på dan. Perfekt för alla anställda som gillar att få sina dagar helt försörda och sönderryckta. På järnvägen är det så att om man arbetar på ett ställe där det går tåg, så kan man ju bara göra större jobb mellan tågen, detta kallas för disp (förkortning för dispositionstid). En gång var det en arbetsledare som försökte med konststycket att det endast var disptiderna som skulle räknas som arbetstid, dvs att arbetarna istället för att få betalt för att ha arbetat mellan 7 - 18 skulle de endast ha jobbat 8.30 - 10.17, 10.35 - 11.43 osv, ni fattar. Med detta förslag lyckades han få hela den 22 man (ja alla var män) starka arbetsstyrkan att omedelbart hota med att säga upp sig. Inom kommunen dock, känner jag på mig, hade detta redan varit infört om möjligheten funnits.
Men åter till den kommunala budgeten, det enda försvar som finns för att rösta nej, vilket jag kommer att göra, till detta yrkande, är att säga saningen. Saningen är, vi skulle gärna sätt att detta infördes, men vi fick inte igenom det i årets budget, vi får driva frågan i nästa budget och hoppas på större framgång då.
Så illa är det, i politik får man ge och ta....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)