Dagens icke PK grej

Idag gick det förbi två damer utanför kontoret. Den ena frågande den andra var man hittade Anna Lindh (en mötessal i stadshuset). Varför en spetsfundig pol sek säger lite för högt på sitt kontor

– Hon är död!

Rösta långsiktigt!

En av de viktigaste sakerna i politik är att erkänna när man är besegrad. Och jag erkänner när det gäller att tänka långsiktigt i politiken verkar det som att Mp nu mera är slagna av SPI.

Eller vad sägs om den här!

Om riksdagsvalet var ett amerikanskt primärval

Skulle två partier ställa upp: über moderaterna samt ultra Kd

Skulle de två huvudkandidaterna om partiledarposten i moderaterna vara Anitra Steen och Mikael Trolin

I kd skulle det stå mellan Ulf Ekman och Roine Karlsson

Alla skulle tävla om vem som kunde skaka hand med flest personer i östra göinge eftersom det skulle vara ett av de viktigaste ställena att vinna på

En av de viktigaste val frågorna skulle vara gränsbevakningen mot Polen

Reflektioner från SC

Obama vann som väntat South Carolina igår. Det som dock var anmärkningsvärt var att han just slog förväntningarna när det gällde marginalen som blev ovanligt stor. Nu ligger vägen öppen inför super tisdagen där mycket nog kommer att avgöras. Clinton har just nu övertag i viktiga delstater som New York och Kalifornien. Min gissning är att Obama kommer att gå till offensiv i Kalifornien eftersom där finns en stor grupp svart väljare. New York är för mycket Clintons hemmaplan för att han ska lägga ner allt för mycket energi där. Ytterligare en viktig delstat är Texas även där med en stor grupp svart väljare, där leder Clinton fortfarande ganska stort men i kampanj sammanhang är sträckan fram till 5 februari enorm. En sak som vi kan vara säkra på är i alla fall att ingen kandidat, inte ens Edwards kommer att ge slaget förlorat fram till dess.

Uppsala Air ljuger som en häst travar

Eftersom Uppsala Air egna rapport ännu inte har hunnit landa i min brevlåda på kommunen så får jag hålla mig till de uppgifter publicerat i dagens UNT. Och på bara den korta text som skrivs där måste jag införa två alvarliga invändningar som Uppsala Air naturligtvis känner till mig inte vill tala om för medborgarna i Uppsala.

För det första säger man att rapporten bygger på en sammanställning av försvarsmaktens ansökan. Denna ansökan är ju ännu inte färdig och kommer antagligen inte bli så fören en bra bit in i mars då Uppsala kommuns miljökontor fortfarande inte lämnat in sitt svar till försvarsmakten om hur de ställer sig till projektet. I det preliminära svar som nämndens AU behandlat framgår det dock tydligt att det råder stora oklarheter kring de uppgifter som försvarsmakten producerat. Tidigast i början av mars kan vi förvänta oss en faktisk ansökan.

För det andra säger Uppsala Air att de som flyger från Ärna bara ska använda den senaste nya och allra bästa miljötekniken. Det finns ingen möjlighet för Uppsala Air att ställa krav på flygbolagen vilka plan de ska flyga med. De kan dock ställa tarifferna på ett sådant sätt att det blir dyrare att landa med vissa plan. Tror ni att Uppsala Air kommer göra detta ifall ekonomin tryter vilket den lär göra, framför allt om bolagets uppgift om att den totala flygtrafiken i mälardalen inte ska öka.

Sitter kulturen i väggarna?

Mitt första kommunalpolitiska uppdrag i Borås var som ledamot i utbildningsnämnden, en trevlig sammanslutning där den totalt odrifitga nämndordförande såg till att allting hade sin gilla gång. Anna Svalander har nog lyckats genomföra större förändringar på sin första förmiddag inom den förvaltningen är vad Sivert lyckades med under hela sin karriär. Men i alla fall så var historien om vårflamman och Teknis igång redan då. Och när jag blev insatt i historien av Sivert trodde jag inte mina öron. Vi har en skola där en elevkår som inte är vald av någon än sig själv och som dessutom indirekt styrs av ett jävla ordersförbund (samtidigt som det funkar som dess rekryteringsbas) ordnar en parad genom Borås en gång varje år och dessutom ger ut en tidning där inte en enda annons inte anspelar på sex. Däremellan ordnar man fester där minderåriga bjuds på sprit på skolan.

Nu har tidningen blivit fälld, annonsörerna drar förhoppningsvis öronen åt sig. Kanske kan paraden bli kvar men bättre vore om den övergick i annan regi. Jag vet att min kära flickvän var involverad en gång i tiden med att förändra kulturen på Sven Eriksson men tyvärr verkar det inte ha lyckats något vidare efter det att hon slutade. Kanske kan vi nu få en mer öppen debatt kring vilka värderingar som sprids på våra skolor, problemet på Teknis är bara att de som står bakom dessa värderingar verkar finnas betydligt högre upp i samhällshierarkin än vad vi annar.

Clintons vinst var klar, planenlig och helt nödvändig

Idag var det så åter dags för ett riktigt primärval i USA, nämligen i Nevada. De politiska kommentatorerna, i alla fall i Sverige, pratar om detta som en planenlig vinst för Clinton och att hon vann en mycket tack vare röster från den latinamerikanska befolkningen. Faktum är att det finns en del i resultatet som är värt att kommentera eller spåna kring.

För det första så var denna vinst helt nödvändig för Clinton, detta eftersom hon antagligen kommer att förlora i South Carolina. Hade hon förlorat i Nevada och i SC så hade Obama kommit ut som "front-runner" fram till super tisdagen och därmed antagligen tagit hem spelet. Nu blir det troligen 2 – 2 inför detta viktiga datum vilket gör att spelet fortfarande kommer att vara helt öppet. Fördelen för Clinton är dock att hon är två, hon kan kampanja både i New York och Kalifornien samtidigt, att ha en populär fd president make är helt klart en fördel börjar det nu visa sig.

En annan fundering som jag tycker mig uppfatta framför allt på min fars diskussion kring middagsbordet igår (vars enda auktoritet i detta sammanhang är att vara bosatt i USA) var att fokus i USA på kort tid (från kanske november och framåt) har börjat förflytta sig bort från "change" och Irak till de ekonomiska frågorna, vilket gynnat Clinton framför allt i de stora delstaterna som New York och Kalifornien.

En annan fundering som jag har svårt att släppa är hur den kontrovers som uppkom för några veckor sedan angående att Clinton sa att Obama inte kunde jämföras med Martin Luther-King. Detta uttalande som, riskerade att bli en riktig följetong i primärvalet om inte Clinton och Obama själva beslutat sig för att gemensamt begrava frågan, kan ha gynnat Clinton just hos gruppen Hispanics. För istället för att, som rationellt vore, att gå samman och för kampen mot diskriminering och utanförskap, finns det stora fördomar och misstro mellan dessa grupper.

I vilket fall är det bara att inse att spelet går vidare och att före den 5 februari kommer det inte finnas någon egentlig segrare på den demokratiska sidan.

SSUs medlemskår

snart i en scoutgård nära dig.....

Tomas is

fundering över vad han ska göra för att få alla dessa seriemördare, ninjas, vampyrer och pirater att lämna honom i fred!

Nej till röd överklass - ja till grop på odenplan

Jag ska inte säga att jag gillar gallerior. Men däremot blir jag, av anledning som jag inte riktigt kan förklara, jävligt provocerad av bilden av överklass tanterna och gubbarna i sina röda sjalar som står och skålar i champange för att de räddat deras älskade odenplan från att få en underjordisk galleria.

För de protesterar inte mot gallerior, utan mot en galleria på odenplan! Och moderaterna som är så jävla rädda att göra några av "deras" väljare arga känner sig genast tvingade att backa. Varför ska odenplan vara en fristad mot gallerior om inget annat ställe i Stockholm är det. Det är så man får god lust att ta tunnelbanan till odenplan och börja gräva själv.

Botemedel mot Fp sjukan

Om du skulle råka känna dig lite Folkpartistisk kan du alltid titta på denna video av Linneryds egen nationalskald

Koldioxiden vänner

SLU håller på att skapa sig en plats i det allmäna media landskapet genom sin kampanj "koldioxiden vänner". Kampanjen har redan börjat valsa runt på bloggar både här och där. Personligen hoppas jag att kampanjen kan leda till ökad medvetenhet om klimatförändringen samt att det behövs politiska beslut för att motverka den. Min enda invändning mot själva kampanjen är att det inte är kul. Filmerna är skittråkiga, ironi måste göras med humor och även om SLU försöker så lyckas de inte.

Tänker på det här med bara bröst

Som en person som försöker hänga med på vad GU språkrörskandidater skriver på sina bloggar samt att jag i övrigt är ganska media intresserad gör att det är svårt att inte uppmärksamma att nätverket "bara bröst". Nätverket vars aktioner med att topless bada på olika kommunala badinrättningar har absolut väkt en hel del uppmärksamhet under den senaste tiden. Och framför allt renderat Maria Ferm långt högre uppmärksamhet inom partiet än vad hennes nuvarande position som ledamot I gröna studenters centrala arbetsgrupp (mindnote: att offentligt prygla den del av GU:s valberedning som också sitter i CA:s valberedning för att de föreslog henne till GU språkrör inte för att hon är dålig utan för att jag ville ha kvar henne hos oss). Vad som virvlar runt i min hjärna är dock varför jag inte omedelbart säger ja och amen till grupps mer övergripande mål, att avsexualisera den kvinnliga kroppen.

Innan jag börjar denna utläggning ska jag säga att jag definierar mig som feminst utifrån definitionen "anser att det finns ett förtryck baserat på kön och jag vill göra något åt det". Om jag lyckas med att praktisera denna hållning i mitt politiska och privata liv får väl andra vara bedömare av. Jag har dock inga illusioner av mig själv som den absolut jämställda mannen. Men jag försöker och hoppas att vår herre samt mina medmänniskor i alla fall kan ge mig creed för att försöka. Jag vill även säga att det nog kommer att vara lätt att avfärda det jag skriver utifrån tanken om att jag är en hetrosexuell man, vill någon läsare göra detta är det svårt för mig att hindra dem men jag hoppas att de flesta vill läsa mina argument.

Utgångspunkten för min argumentation börjar egentligen med en artikel i tidningen morgonbris (tror jag det var S-kvinnors tidning i alla fall) där sossarnas stjärnskott Katrin Kielos skriver om att den feministiska rörelsen borde slut älta frågan om sexualisering av det offentliga rummet. En fantastisk artikel där Kielos vänder upp och ned på mycket av den dogmatiska slummer som stora delar av den feministiska debatten nu verkar befinna sig i. Slutsatsen i hennes artikel är inte att avskaffa de kvinnliga utseende normerna, framför allt eftersom dessa normer även definitivt finns även hos män. Men att istället borde den feministiska debatten inom detta område handla om att kvinnor måste få rätten att själva avgöra hur de ska förhålla sig till detta normer, precis så som Kielos anser att det är bland männen. Ett flertal män båda överviktiga och med höga hårfästen går ut på gatan varje dag utan att för den del känna sig fula (trotts att de kanske är det) eller feta (trots att de är det) eller mer väsentligt att de inte duger. Den rätten borde finnas även för kvinnor menar Kielos men även rätten att framställa sig som sexobjekt.

Här är det naturligtvis väldigt lätt att hamna i den filosofisk intressante, men väldigt svåra diskussionen om internaliserade normer. Är en kvinna i Etiopien som går runt i burka förtryckt bara för att jag kanske anser det. Om hon själv anser att det är rätt och riktigt att gå runt i burka ska hon inte få göra det då. Från ett västligt synsätt är det då väldigt lätt att sätta sig på en hög häst och säga att hon bara har övertagit manligt förtryckande normer och gjort dem till sina egna. På samma sätt har jag även hört att feminister argumentera kring kvinnor i Sverige som av olika anledningar väljer att spela på de attribut som generellt sätt anses kopplade till sex.

Min uppfattning kan inte annat än bli att rätten och målet med den feministiska diskussionen i denna fråga måste vara varje människas rätt att dels vara "sexig" eller inte men viktigare att själv definiera vilka attribut som hon anser vara de som hon vill ta till sig eller förkasta (beroende på situation och tillfälle dessutom) för att vara sexig eller inte. Och därmed tillbaka till grundfrågan, är rätten att få bada topless på allmänna badhus en del av en kamp i denna riktning?

Svaret för mig blir Ja under förutsättning att man anser att denna rätt just är en del av att definiera sin egen sexualitet och hur man väljer att manifestera den, men Nej om målet skulle vara att helt avsexualisera den kvinnliga kroppen helt. För mig är det en orimlig tanke, sexualiteten är en av våra absolut starkaste drifter, varför skulle någon man som kvinna vara intresserad av att bli helt avsexualiserad (om man inte vill gå i kloster eller liknande). Utan att bli privat kan jag ju säga att det nog skulle vara omöjligt för mig personligen att förhålla mig helt neutral (utifrån en bedömningsgrund baserad på sexualdrift) till om det sprang runt kvinnor i badhuset topless. Och kanske är det här jag trampar snett, inom den feministiska litteraturen finns begreppet "den manliga blicken" lite tillspetsat kan den ses som en oförmåga hos män att bedöma en kvinna utifrån en annan norm än den just sexuella, kanske har jag inte den möjligheten, även det får i så fall andra bedöma. För min del måste jag dock återkomma till Kielos slutsatts om varje kvinnas rätt att definiera sin sexualitet, välja hur hon ska manifestera den och därmed stå fri att välja bort eller ta till sig attribut utifrån den idag allenarådande bilden av hur en kvinna bör se ut för att vara sexig.

5 februari kontroversen

Som noterat nedan är alltså ställningen efter två delstater 1-1 mellan Clinton och Obama vilket gör att det nu blir allt viktigare att titta framåt i primärvalscirkusen. En spännande och kanske avgörande detalj på den demokratiska sidan är det som kallas för 5 februari konflikten. Enligt demokraternas regler får inga delstater förutom Iowa, New Hampshire, Nevada och South Carolina ha primärval innan den 5 februari. Nu har dock två delstater varit så olydiga att de trotsat detta förbud, nämligen Michigan och Florida. Båda dessa stater har därmed, i alla fall som det ser ut just nu, blivit av med alla sina delegater till det demokratiska konventet. Tilläggas kan att båda dessa stater skulle Clinton vinna med god marginal om det var val idag enligt opinionsmätningarna.

Clinton leder även klart i nästa "riktiga" delstat som står på programmet, Nevada. Och antagligen hoppas hon på att vinna ganska enkelt där för att istället kunna fokusera resten av maskineriet till det mycket viktigare primärvalet i South Carolina där Obama hade skaffat sig ett visst övertag innan gårdagens överraskande vändning i New Hampshire.

Klart är i alla fall att vi inte kommer att se någon segrare före super tisdagen den 5 februari, om ens då. Risken att ingen kandidat kommer att kunna utropa sig till segrare innan konventet är inte över på något sätt.

The comeback kid

Måste erkänna jag hoppar nästan av glädje!

Ja vad skulle vi göra utan Sjölund

Mattias Sjölund skriver på sin blogg att han tackar Niclas Malmberg (och därmed även indirekt Mp) för att han inte har tråkigt på jobbet eftersom vi hela tiden attackerar hans planer på att börja bedriva civilflygstrafik från Ärna flygfält. Ja han undrar till och med vad han skulle göra utan oss, frågan är att jag måste nästan säga det omvända.

För om det inte varit för Sjölunds idé om att det är helt nödvändigt med ytterligare en flygplats 2 mil från Sveriges största redan befintliga flygplats visat på att det är skillnad mellan ord och handling i klimatfrågan. Flyget kommer omöjligen kunna fortsätta expandera på det sätt som det gjort under de senaste tio åren, så medan vi i Mp i politisk handling visar att vi menar alvar med att begränsa flygtrafiken stämmer både moderater och folkpartister in i hyllningskören. Det är skillnad på "walking the walk" och "talking the talk" och det har varit mycket av det senare och inget av det första från den borgerliga sidan på senare tid.

Ingen sprit eller tobak men gärna lite krig tack!

Sd i Uppsala går som vanligt från klarhet till klarhet. Nu lämnar man in en motion till fullmäktige om att kommunen ska stryka krigsmaterielstillverkare från listan över företag man inte vill att kommunen ska placera pengar hos. Men visst, tobak och sprit dödar ju folk i Sverige medan krig bara drabbar folk i utlandet och deras lidande är ju helt ok att profitera på.

Tyvärr har de rätt

Lyssnade på panelen igår i god morgon världen. Diskussionen kretsade kring summering av 2007 och vad som kunde tänkas komma skall under 2008. Moderatorn för diskussionen ställde då frågan om panelen trodde att klimatfrågan skulle komma att bli partipolitik under 2008 för under 2007 så hade den svävat över de olika partierna. Det intressanta i detta är inte i första hand svaret utan snarare själva frågan. För mig som Miljöpartist är det helt självklart att miljö och klimatfrågorna är partipolitik, jag som ser det politiska systemet från insidan kan också se hur de borgerliga partierna hela tiden viker eller vill vika undan från att fatta skarpa beslut när det kommer till minskning av koldioxid utsläpp eller andra miljöförbättrande åtgärder. Tydligast blev kanske detta när herr Carlgren åkte ner till Bryssel för att tala om att Sverige inte skulle behöva sänka sina utsläpp av koldioxid. Att det är svårt att få gehör för att andra ska sänka utsläppen utan att man själv agerar föredöme verkade knappast bekomma varken honom eller regeringen. Men jag förstår att för den vanlige väljaren ses snarare klimatfrågan som den politiska flugan för dagen, något som politikerna pratar om för att de inte har något annat att prata om fram tills det drar ihop sig till val. När Reinfeldt började prata miljö var hans stora bedrift inte att han skaffade moderaterna en politik där de tidigare inte haft någon, utan snarare att han lyckades avpolitisera frågan.

De finns dem, både inom och utom partiet, som undrar varför inte Mp lyfter mer i opinionen när en av partiets huvudfrågor nu står överst på dagordningen. Kanske måste vi bara konstatera att det är så att vi inte sjunker just pga den anledningen. Och när man se vänsterpartiets successiva minskning känns det rätt skönt. Men för att det stora lyftet ska komma måste vi visa att klimat och miljö också är en partifråga. Om du röstar på M får du mycket prat men lite hockey, medan en röst på Mp är en röst på en modern framåtsyftande klimat och miljöpolitik.

Var står språkrörskandidaterna?

Under de senaste dagarna har flera motioner skickats till Grön Ungdoms årsmöte som rör EU i allmänhet men framför allt partiets ställningstagande för att kräva ett svenskt utträde ur unionen. Jag skulle därför vilja utmana samtliga Grön Ungdoms språkrörskandidater att ta bladet från munnen och deklarera var de står i båda dessa frågor. Svaren lämnas lämpligen på var och ens enskilda blogg.

New Hampshire nästa

Johan kommenterade sitt missnöje med att jag inte kommenterat utgången av Iowa:s primärval. Och jag tänkte att jag med detta inlägg skulle åtgärda detta.

Precis som jag skrev i förra inlägget har Clinton lidit svårt av att bara komma tre i Iowa. Nu var det kanske inte så mycket pga att hon missade andra platsen med 0,2 procent. Vi måste trotts allt hålla i minnet att Clinton var den som gjort den kortaste kampanjen i Iowa och hon hade kanske aldrig förväntat sig att vinna där. Det som orsakade Clinton störst skada var istället den stor marginal som Obama vann med i Iowa. Samma marginal som skapat ett stort momentum i hans kampanj och det vore inte alls osannolikt att han nu även tar hem New Hampshire och gör han det har han absolut ryckt åt sig första platsen inför valen i södern. För Clintons del gäller det att vinna eller förlora med mycket liten marginal för att på det sättet vissa att hon kan ge Obama en match.

Efter valen i New Hampshire kommer nämligen några delstater i den amerikanska södern och där är förutsättningarna lite annorlunda. Edwards är mycket starkare i dessa, kom ihåg att han exempelvis vann den mycket röst starka delstaten South Carolina i förra primärvalet. I södern är även rasfrågan betydligt mer levande än vad den är i nordstaterna, vilket även det måste tas in i beräkningen. Dock är det nog så att Edwards måste komma på en stark andra plats i New Hampshire och vinna en rad delstater i söderna för att fortfarande ha en chans.

Skulle dock Obama förlora i New Hampshire skulle hela primärvalet åter vara helt öppet. För att det skulle hända krävs antingen en politisk skandal av något slag eller att Obama gör bort sig i några av de debatter som återstår innan tisdagens primärval.

Om resultatet blir som det verkar just nu med Obama först och sedan Clinton kan vi nog sluta oss till att det är mellan dessa kandidater det kommer att stå fram tills den så kallade super tisdagen i början av februari. Clinton har definitivt så mycket pengar att hon kan fortsätta kampanja i ytterligare en månad. För övriga kandidater måste nog fundera på om det inte är dags att ge slaget förlorat. Men fortfarande kan mycket hända.