Många av mina vänner (Tomas M, Anders W och CV) har beslutat sig för att hedra Maria Ferm på hennes myndighetsdag (eller just det har vi inte sänkt den åldern numera, osäker) genom att berätta om hur de mötte henne första gången. Jag har själv sedan länge passerat denna magiska gräns på 24 år så jag vet precis hur stort det kan kännas. Jag tänkte inte heller vara sämre än att berätta min version av hur jag första gången träffade Maria Ferm.
Jag letade mig fram bland de fallfärdiga husen i slummen på söder för att hitta till Ringvägen 109 tror jag det var där ett litet obetydligt parti i Europas norra hörn höll till. Jag ringde på dörren bara för att upptäcka att det ändå inte fanns någon. Väl inne blev jag tvungen att med snöskyffeln skotta mig en gång framför mig igenom det tjocka lagret av smutts, damm och skorstens sot. Därinne längs in i ett hörn satt det obetydliga partiets studentförbund och hade möte.
Jag hade blivit dit kallad för att styra upp förbundets ekonomi. Ett uppdrag jag var ytterst oförbered på och synnerligen olämplig till. Bland deltagarna fanns dock en klart lysande stjärna nämligen Maria Ferm.
Resten är historia.
Maria Ferm, how I met
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar