söndag, oktober 25, 2009

Veckan som gått – v43

Höjdpunkten under veckan har naturligtvis varit Miljöpartiets Kommun och Landstingsdagarna. Själv tycker jag att fokus hamnade för mycket på huruvida MP ska samarbeta med en alliansregering. Vad jag tycker om det frågan har jag redan kommenterat här. Men visst är det väl roligt att vara snyggast på festen, men skönhet är ofta precis som ungdom övergående. Istället handlar det om att MP måste få respekt som politisk aktör och att tro att vi ska bli stödparti till en alliansregering är inte respekt.

Annars har det varit en tung vecka med mycket att göra. Därav att jag inte hunnit blogga så mycket som jag skulle vilja. Jag hoppas kunna åtgärda detta under nästa vecka.

Till sist ska det påpekas att jag nu får fundera på att skaffa Attefjord försäkring till datorn då jag genom en härlig manöver lyckades ha ner den på golvet under lördagen. Starkt jobbat!

fredag, oktober 23, 2009

MP och alliansen?

Idag gick Björklund ut och sa att Alliansen borde försöka knyta till sig MP om det är så att det behövs för att inte ge SD inflytande. Ekot toppar med detta som huvudnyhet, SvD kör även de en nyhet på detta.

För den som analyserar politik som spel är det lätt att analysera detta som ett utspel för att försöka skicka över bollen till de Rödgröna när det gäller den allt mer känsliga SD frågan. Men bakom detta finns faktiskt en mycket alvarlig politisk fråga, samarbete över blockgränserna för att hålla SD utanför eller inte?

Jag ska här försöka ge min bild över vilka faktorer som skulle kunna göra ett sådant samarbete aktuellt och vad Mp i så fall bör kräva av ett sådant samarbete.

För att det överhuvudtaget ska bli aktuellt krävs det att Alliansen blir större än rödgröna. Om motsatsen inträffar ligger initiativet snarare hos oss att locka ett borgerligt parti att gå över och Reinfeldt samt alliansen får helt enkelt bekänna färg när det gäller vad man tycker om SD.

Men om de rödgröna förlorar valet mot alliansen ja då är situationen en annan och Mp måste fundera över strategin inför nästa val. Faktum är dessutom i en sådan situation att det har ett egenvärde att hålla SD utan inflytande. Det har ett egenvärde i sig själv, värt att ta politiskt strid för.

Men Mp ska naturligtvis inte ge upp kravet om att ingå i regering. Det är ett fast krav, vi stödjer inga regeringar som vi själva inte ingår i. Det gäller oavsett om de är röda eller blå.

MP ska också i det fall att dagens siffror blir vägledande kräva att alliansen splittras för att gå in i ett regeringssamarbete. Opinionsmässigt rycker då KD ur alliansen, men för MP vore det mest tacksamt att bli av med C i alla fall på kort sikt.

Men detta är ju bara spekulation. Vi lägger vårt engagemang på de rödgröna och går till val för att skapa en sådan majoritetsregering. Om detta ska det inte råda några tvivel hos väljarna.

, ,

söndag, oktober 18, 2009

Veckan som gått – v 42

Rödgröna drar ifrån. Idag kom två mätningar, en (SIFO) ställer frågan om vilket parti som väljaren skulle rösta på, den andra (SKOP) ställer frågan om vilket parti som väljaren tycker bäst om. Att rödgröna leder inför valåret med ca 4 – 5 procent är inte bara skönt utan även totalt nödvändigt tror jag av två anledningar.

För det första för att vi behöver fallhöjd inför valrörelsen. S tappar nästan alltid runt 3 procent under själva valmånaden. Jag är långt ifrån säker på att moderaterna kommer att göra samma tapp, även om de brukar, under samma period. Så fall höjd kan behövas. För det andra är det idag osäkert vad som händer om SD blir vågmästare. Reinfeldt kan ju lugnt sitta och vänta på en misstroende omröstning och får inte rödgröna egen majoritet ja då kanske det inte går att avsätta honom.

Idag startade även provvalet för Mp Stockholm. För er medlemmar är det bara att följa instruktionerna i utskicket och gå in och rösta. Under en kort framtid kommer ni även att kunna få tycka till kring kommunpolitiskaprogrammet genom samma verktyg.

Tillsist kan vi konstatera att Sverige inte kom till VM och troligen kommer DIF också att åka ur.

, ,

onsdag, oktober 14, 2009

Fel av Lunds universitet att kvotera män

DN Debatt skriver idag centrum för rättvisa att de anmäler Lunds universitet för könsdiskriminering. Anledningen till detta är att de valt att kvotera in män till platser på psykologiprogrammet.

Nu delar jag inte alls centrum för rättvisa hat mot kvotering och jag delar även deras vision om ett samhälle där personer väljs till uppdrag och positioner baserat på meriter och inte på kön eller annat dumt. Däremot tror jag att kvotering kan vara det enda sättet att komma åt gamla ingrodda strukturer som gör att män premierar varandra. Kvoteringen är dock inget självändamål inte heller är den absoluta könsfördelningen 50/50 något självändamål. Alltså finns det heller ingen anledning att kvotera in män vilket Lunds universitet har valt att göra.

Statistiken visar att kvinnor har bättre betyg, generellt sätt, än män. Trots detta är det fortfarande en övervikt av manliga forskare. Bilden går igen inom andra områden, kvinnor vinner i kvalifikationer män vinner i karriärklättring. Så fort urvalsstrukturerna blir otydliga så premieras männen.

Jag har inga illusioner om att vi kommer någonsin att få personer att välja varandra till uppdrag eller positioner enbart på formella meriter. Det är så många andra faktorer som påverkar. Kan vi bara enas om att en av dem inte ska vara kön.

, ,

måndag, oktober 12, 2009

Jämställdhetens gräns!

Det är en speciell känsla med att åka morgontågen till jobbet. Som en tyst överenskommelse mellan resenärerna om att inga onödiga ljud ska förekomma eftersom alla vill ha denna stund för att samla sig själv för jobbet. Dessutom, om sanningen ska fram, vore vi ju inge roliga och prata med klockan sju ändå.

En speciell känsla fick jag också av Johan Esk idag på DN sporten. För en gångs skull skriver denna man något som inte är totalt förutsägbart. Genom att starkt propagera för att Pia Sundhage borde bli Svennis sidkick i svenska fotbollslandslaget sticker han ut hakan. Och lika rekylsnabbt kommer svaret, "svensk fotboll är inte redo för en kvinnlig coach".

Varför inte då? Har vi någon annan svensk coach som vunnit OS-guld (eller motsvarande dvs CL eller VM)? Eller är argumentet bara en återspegling av att herr klubben herr fotboll inte är redo för en sjuhärdisk flata?

Personlig tror jag att det största hindret mot denna konstellation finns i att Svennis tydlig knappt kan gå på toa utan att Tord Grip är där och assisterar. Men det är ju även det ett argument som har svårt att klara en saklig granskning. Så kom igen Lagrell gör nått oväntat. Sätt bäste "man" på jobbet!

, ,

söndag, oktober 11, 2009

Veckan som gått – v 41

Sverige förlorade den avgörande matchen mot Danmark igår och därmed missar Sverige för första gången sedan 1998 ett stort fotbollsmästerskap. Den gången, inför kvalet till EM 2000, var det ett till stor del ett nytt, ungt och hungrigt Svensk landslag som ställdes på benen. Frågan är dock hur det blir den här gången. Att Henke nog gjort sitt i landslaget känns väl inte otroligt men annars känns det som att de som spelade igår bör fortsätta med det. Så frågan blir då tränare. Jag önskar att fotbollsförbundet vågade titta utanför boxen och skicka på en holländsk eller tysk förbundskapten.

Mp verkar nu permanent parkera sig på platsen som Sveriges tredje största parti, vilket naturligtvis känns väldigt inspirerande. De rödgröna behåller även greppet i opinionsmätningarna. Men det är långt kvar till valet. Nästan ett helt år för att vara exakt.

Till sist har nu den allmänna motionstiden avslutats. Som vanligt är det vissa motioner som sticker ut. Motionen om att SVT är vänstervriden har väl varit årets höjdare. Men mest stolt är jag kanske över följande motion, som jag själv initierade efter ett möte i grundskolenämnden i Huddinge.

, ,

lördag, oktober 10, 2009

Ett Stockholmsmanifest

Här kommer det första inlägget som syftar till att beskriva mig själv inför partimedlemmar och väljare till landstingsvalet 2010. Jag väljer därför att i detta första inlägg beskriva mig själv genom att dela med mig av min vision för Stockholm 2020. Inlägget nedan är endast mina privata åsikter och inte nödvändigtvis helt överensstämmande med mitt partis. Jag tror däremot på ett samhälle där vi delar med oss och sprider goda idéer så alla som vill kopiera denna vision är fria att göra så.

Välkommen till Stockholm – Skandinaviens New York!

Staden som med världens mest förändringsbenägna befolkning äger nu även den dynamik och puls som präglat världens mest kända metropol. Nya trender och verksamheter växer fram som gamla försvinner och dör i en stad som präglas av ständig förändring.

Staden har vuxit och fortsätter att växa. Ingen pratar längre om stad och län, alla från Danderyd i norr till Botkyrka i söder befinner sig idag i det som är Stockholm. Men inte bara invånarna är fler, staden har också vuxit. De gamla miljonprogrammen som präglades av sina slitna hus av varierande höjd har idag ersatts av modern bebyggelse med stadskaraktär. Innerstaden har också förändrats och framför allt vuxit på höjden. Men genom att aktiv planering är det inte bara kontorslandskap som inryms i de byggnader som kännetecknar stadens skyline, bostäder, butiker och serviceinrättningar av olika slag blandas. Genom att låta staden växa på höjden har många av de befintliga grönområdena och parkerna kunnat bevaras. Så bland dem som flyttade för tio år sedan och nu kommit tillbaka är det inte många som skulle känna igen sig. Samtidigt som staden har förändrats har den behållit känslan för sin egen historia. Mest har de norra stadsdelarna ändrat karaktär. Villabebyggelsens totala dominans bröts till sist när allt fler insåg det orimliga i att utnyttja stadens markytor på detta ineffektiva sätt. Genom aktiv politik skapades nya billiga lägenheter vilket har förändrat demografin i dessa stadsdelar som tidigare så kraftigt dominerats av personer med helsvensk bakgrund.

Den dynamiska puls som präglar Stockholm har också ställt krav på en flexibel arbetsmarknad. Ingen räknar längre med att kunna arbeta inom ett och samma yrke under hela sitt liv. Få är de som önskar detta heller. Istället präglas staden av sina innovatörer och entreprenörer. A-kassa och sjukförsäkring har reformerat för att fylla funktionen av att ge människor trygghet utan att för den delen skapa utslagning eller utestängningsmekanismer. Den känsla av utanförskap som tidigare präglade de södra förorterna har bytts till en känsla av att alla är del av en samma stad. Den förändrade bebyggelsen har varit en viktig del men även att lönearbeten har ersatt offentliga finansierade projekt och stödinsatser. Det visade sig tydligt i början av 10-talet att kraften att förändra områdena var stark bland befolkningen i dessa områden, det som saknades var verktygen att verkligen göra skillnad inom sitt eget område. Skapandet av nya bolagsformer var en viktig del i för att släppa innovation och skapandekraft fria.

Den nya och växande staden ställer stora krav på att snabbt kunna transportera sig mellan arbete, bostad och service. Ingen ser längre bilen som ett alternativ för annat än varutransporter in och ut från staden. Att ta bilen skulle ta minst tre gånger så lång tid som att brukar några av de olika varianter av spårlösningar som finns. Tunnelbana och pendeltåg är fortfarande stommen i Stockholms transportsystem, vilka sedan kompletteras med spårvagn och på vissa ställen även spårbilar. Sedan ett antal år tillbaka finns det även expresslinjer på tunnelbanan, vilket förkortade restiderna markant för långpendlarna.

Stockholm 2020 är den stad som samfattat alla de drömma som funnits Per-Anders Fogelströms Henning till Hasan-Kemiris Hamil.


Artikeln finns även på Newsmill här

, ,

torsdag, oktober 08, 2009

Är nyheterna vänstervridna?

Två moderater har lämnat in en motion om att de vill att SVT nyheter ska granskas eftersom de är vänstervridna. Det är konstigt att moderater tycker att just den enda kanalen med en opartisk ägare (för vore den partisk skulle den väl snarare gynna regeringspartierna, eller?) är vänstervriden. Ni har aldrig funderat på att det är ni som är högervridna? För om ni har rätt, så betyder det tamefan att jag ska börja kalla mig kommunist!

, ,

onsdag, oktober 07, 2009

Det här med enighet

Mediabilden efter oppositionspartiernas budgetar fokuserar mycket på eventuella skillnader mellan de olika förslagen. Att media bedömer oppositionen idag efter en annan måttstock än den som fanns för alliansen inför 2006 år val är allt mer tydligt. Vilket det gnälls över både lite till höger och vänster. Och visst är det till en viss del kan jag hålla med om att kritiken från ledarsidor och nyhets journalister om att vi inte lämnat in en gemensam budget är överdriven. Det tar en viss tid att ta genomföra processen med att ta fram en gemensam budget, det är bara så.

Samtidigt måste jag säga att jag skickar ett tacksamhetens tanke till att media bilden blir sådan eftersom det ytterligare ökar trycket på att vi verkligen ska komma överens. Dessutom så länge det är en nyhet att vi inte är överens ännu så måste det ju blir bra nyheter när vi sedan blir överens. För överens måste vi bli, annars förlorar vi – så enkelt är det!

, ,

måndag, oktober 05, 2009

Tycker nog att Borg bör passa sig ganska noga

Borg uttalar sig idag på DN ekonomi om att Lettland måste leva upp till kraven i de nödlån som IMF har ställt upp på landet. Jag funderar bara på om inte herr Borg borde tassa lite försiktigt när det gäller Lettland. För om jag hade varit finansminister där hade jag redan för länge sedan devalverat valutan istället för att hålla kvar till den fasta kursen till Euron. En devalvering skulle inte bara ha det trevliga med sig att Lettlands valuta kommer att återställas till konkurrenskraftiga värde och därmed rädda massa lettiska jobb, det skulle även drastiskt minska värdet på svenska bankers tillgångar och därmed utsätta dessa för ganska alvarliga problem.

Så Borg vad sägs om att ta det lite lugnt och inte tvinga Lettland att genomföra ett nedskärningsprogram som du själv lånar pengar till för att slippa göra i Sverige?

, ,

söndag, oktober 04, 2009

Veckan som gått - v 40

Vecka 40 är nu till ända. En vecka som har handlat om mycket både högt och lågt.

Det som är klart mest påtagligt är att hösten verkligen på alvar kom till Stockholm. De tidigare så fina höstdagarna med lite kalt men klart väder byttes abrupt ut till höstrusk. Men trevligt är ju att detta väder är undantaget i Stockholm och inte vardagen som i Borås.

Jag har noterat ännu ett besöksrekord för bloggen, vilket jag tycker är väldigt trevligt. Denna vecka var det framför allt inlägget om boken "de apatiska" som drog läsare. Men tydligen har även en del fd Teknis elever hittat min blogg och kommenterat mitt inlägg om vårflamman som skrevs för ca 3 år sedan. Jag har dock inte ändrat uppfattning i sak så om vederbörande bara inte var anonym hade jag gärna tagit debatten. Any time, any where! Säg bara till.

Till sist kan vi notera att det politiska systemets kollektiva feghet ännu en gång slagit till efter det att man hemligstämplat Tsunamibanden. I sjuttioår ska anhöriga och andra får vänta på att få reda på vad svenska staten egentligen hade för sig under den aktuella tidpunkten.

lördag, oktober 03, 2009

Reformera Lissabonfördraget!

Nu får man väl då säga att Lissabonfördraget är antaget. Vi vet naturligtvis inte exakt vad som händer med Tjeckiens signatur men om deras folkvalda politiker har bestämt att det är demokratiskt riktigt att ta beslutet i deras riksdag så är det lite vi i Sverige kan säga om det.

Låt oss därmed gå vidare och se vilka möjligheter som långsiktigt finns att bygga på det som är bra och ändra på det som är dåligt. Att EU-parlamentet stärks är bra, det är trots allt det folkvalda organet i EU. Problemet är naturligtvis att EU även tar över beslutande makt från nationella parlament, vilket är dåligt och odemokratiskt.

Jag föreslår några förändringar som jag tycker att Miljöpartiet måste överväga baserat på det faktum att Lissabonfördraget nu har gått igenom

  1. Uppvärdera vårt arbete inom vår Europeiska partiorganisation. Låt detta vara sista året vi antar ett eget manifest till Europaparlamentsvalet. Energin bör istället läggas på att ge EGP en bättre politik utan narkotikaliberalism och annat dumt. Utan istället försvar för subsidaritetsprincipen och ett mer demokratiserat och direktdemokratiskt EU.
  2. Gör kommissionsordförande till premiärminister i parlamentet. Det är det folkvalda organet som har legitimitet att utse och välja kommissionens ordförande. Denna ska också utses efter ideologisk färg inte efter kohandel mellan nationer. Detta kräver också att kommissionen blir en regering som kan fällas av parlamentet.
  3. Ge domstolen tre tydliga uppgifter. För det första att granska nationell lagstiftning inte strider mot grundläggande mänskliga rättigheter. För det andra att övervaka efterföljandet av den inre marknaden. För det tredje att se till att EU parlamentet eller kommissionen tar sig befogenheter som inte är författningsenliga.
  4. För att bevaka subsidaritetsprincipen bör en tydlig kompetenskatalog utformas där vilka beslut som ska fattas på vilken nivå ska framgå. Utgångspunkten för arbetet ska vara att ett beslut som inte med absolut nödvändighet måste fattas på EU nivå inte heller bör fattas där.
  5. Avskaffa beslutanderätten för ministerrådet utan ge det endast en helt rådgivande roll.

Visst är de förändringar jag här ställer upp sådana som skulle göra EU mer federalistiskt i sin konstruktion. Men hellre en demokratisk federation än ett semidemokratiskt överstatligt samarbete.

, ,

fredag, oktober 02, 2009

Centerpartiet bluff

I onsdags var jag på kurs på ledarskapsinstitutet. Det var egentligen inte tänkt att jag skulle gå men jag fick en friplats. På kursen som handlade om modernt kampanjande fanns två kvinnor från Centerpartiets rikskansli. Säkert väldigt trevliga personer som vill alla väl men när de började prata om sin kampanj 2grader.se fick jag lust att bara ställa mig upp och skälla ut dem inför resten av församlingen. Jag gjorde dock inte det.

Går man in på 2grader.se så ser man snabbt att hela kampanjen handlar om att de vill begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader. Det målet kan jag också tänka mig att ställa upp på, tror inte någon är emot. Frågan är dock vilken politik som krävs för att uppnå det hela.

Centerpartiet skriver på sin hemsida om att de vill minska Sveriges utsläpp med 30% till 2020, bla genom att bygga förbifart Stockholm. Sen vill de också inom EU driva på för att EU:s utsläpp ska minska med 20% och kanske 10% till om övriga regeringar i Kina och USA förbinder sig till samma nivå. Ni vet, precis som jag vet, att det inte räcker. IPCC har tydligt konstaterat att vi behöver skapa en 40% utsläppsminskning till 2020 och 80 procent till 2050. Ni är lite mer progressiva än G8 som pratade om 40% till 2050, men i vilket fall så är det inte bra nog.

Kampanjen har idag ca 1000 underskrifter när alla underskrifter är klara ska de skickas till regeringarna i Kina och USA. Säg att kampanjen får 20 000 underskrifter, vilket vore mycket om man tar från nu till COP 15 mötet, så har jag i alla fall svårt att tro att Kina blir imponerade av namn som motsvarar 0,02 promille av deras befolkning! Vilka dessutom släpper ut betydligt mindre per person än vad en genomsnittlig svensk gör.

Kanske, bara kanske, skulle Carlgren och Maud satsa på politik istället för namnunderskrifter och en innehållslös kampanj. Bara en fundering.

, ,

torsdag, oktober 01, 2009

Glöm inte bort att vara stolta

Kristian Persdotter skriver på Unga S-kvinnor bloggen Rebella idag om Gellert Tamas bok "de apatiska". Boken behandlar fenomenet med apatiska flyktingbarn och debatten kring dessa under hösten 2005 och våren 2006.

Personligen blir jag glad när jag ser att det finns socialdemokrater som har integritet nog att vara kritisk mot hur det egna partiet agerade i denna fråga. För egen del fick historien mig att helt tappa tilltron till Svensk flyktingpolitik. Jag tror helt enkelt inte längre på den som ett verktyg för att bedriva en human invandringspolitik. Det är enklare att liberalisera arbetslagstiftningen istället.

Men viktigast av allt är att ingen enda miljöpartist, oavsett om ni var medlemmar då eller inte, aldrig glömmer bort den insatts som vi gjorde under denna period. Flyktingamnestin var och är vår förtjänst tillsammans med alla de som stod bakom påskuppropet. Glöm aldrig vilka som stod upp och glöm aldrig vilka det var som svek och glöm aldrig att vara stolta.

, ,