Kvotering ett hinder för jämställdhet i MP?

Idag kommer resultatet att skickas ut till medlemmarna efter provvalet i Stockholm stad. Eftersom det resultatet är endast för internt bruk och listan sedan ska beredas ska jag inte avslöja något av resultatet. Men så mycket vågar jag säga att vi inte kommer att behöva kvotera in några kvinnor i toppen, snarare tvärtom. I Malmö fattade man redan förra mandatperioden det modiga beslutet att toppa med tre kvinnor på riksdagslistan. Jämställdhet måste ju rimligen innebära meritokratins seger över diskriminerade strukturer. När så sker behövs inte kvoteringen längre.

Förövrigt ska jag säga att jag är mycket stolt över att vara med i ett parti som varken är rädd för förnyelse eller att släppa fram starka kvinnor på ledande poster.

Veckan som gått – v43

Höjdpunkten under veckan har naturligtvis varit Miljöpartiets Kommun och Landstingsdagarna. Själv tycker jag att fokus hamnade för mycket på huruvida MP ska samarbeta med en alliansregering. Vad jag tycker om det frågan har jag redan kommenterat här. Men visst är det väl roligt att vara snyggast på festen, men skönhet är ofta precis som ungdom övergående. Istället handlar det om att MP måste få respekt som politisk aktör och att tro att vi ska bli stödparti till en alliansregering är inte respekt.

Annars har det varit en tung vecka med mycket att göra. Därav att jag inte hunnit blogga så mycket som jag skulle vilja. Jag hoppas kunna åtgärda detta under nästa vecka.

Till sist ska det påpekas att jag nu får fundera på att skaffa Attefjord försäkring till datorn då jag genom en härlig manöver lyckades ha ner den på golvet under lördagen. Starkt jobbat!

MP och alliansen?

Idag gick Björklund ut och sa att Alliansen borde försöka knyta till sig MP om det är så att det behövs för att inte ge SD inflytande. Ekot toppar med detta som huvudnyhet, SvD kör även de en nyhet på detta.

För den som analyserar politik som spel är det lätt att analysera detta som ett utspel för att försöka skicka över bollen till de Rödgröna när det gäller den allt mer känsliga SD frågan. Men bakom detta finns faktiskt en mycket alvarlig politisk fråga, samarbete över blockgränserna för att hålla SD utanför eller inte?

Jag ska här försöka ge min bild över vilka faktorer som skulle kunna göra ett sådant samarbete aktuellt och vad Mp i så fall bör kräva av ett sådant samarbete.

För att det överhuvudtaget ska bli aktuellt krävs det att Alliansen blir större än rödgröna. Om motsatsen inträffar ligger initiativet snarare hos oss att locka ett borgerligt parti att gå över och Reinfeldt samt alliansen får helt enkelt bekänna färg när det gäller vad man tycker om SD.

Men om de rödgröna förlorar valet mot alliansen ja då är situationen en annan och Mp måste fundera över strategin inför nästa val. Faktum är dessutom i en sådan situation att det har ett egenvärde att hålla SD utan inflytande. Det har ett egenvärde i sig själv, värt att ta politiskt strid för.

Men Mp ska naturligtvis inte ge upp kravet om att ingå i regering. Det är ett fast krav, vi stödjer inga regeringar som vi själva inte ingår i. Det gäller oavsett om de är röda eller blå.

MP ska också i det fall att dagens siffror blir vägledande kräva att alliansen splittras för att gå in i ett regeringssamarbete. Opinionsmässigt rycker då KD ur alliansen, men för MP vore det mest tacksamt att bli av med C i alla fall på kort sikt.

Men detta är ju bara spekulation. Vi lägger vårt engagemang på de rödgröna och går till val för att skapa en sådan majoritetsregering. Om detta ska det inte råda några tvivel hos väljarna.

Sverigedemokraterna, Alliansen, Miljöpartiet

Veckan som gått – v 42

Rödgröna drar ifrån. Idag kom två mätningar, en (SIFO) ställer frågan om vilket parti som väljaren skulle rösta på, den andra (SKOP) ställer frågan om vilket parti som väljaren tycker bäst om. Att rödgröna leder inför valåret med ca 4 – 5 procent är inte bara skönt utan även totalt nödvändigt tror jag av två anledningar.

För det första för att vi behöver fallhöjd inför valrörelsen. S tappar nästan alltid runt 3 procent under själva valmånaden. Jag är långt ifrån säker på att moderaterna kommer att göra samma tapp, även om de brukar, under samma period. Så fall höjd kan behövas. För det andra är det idag osäkert vad som händer om SD blir vågmästare. Reinfeldt kan ju lugnt sitta och vänta på en misstroende omröstning och får inte rödgröna egen majoritet ja då kanske det inte går att avsätta honom.

Idag startade även provvalet för Mp Stockholm. För er medlemmar är det bara att följa instruktionerna i utskicket och gå in och rösta. Under en kort framtid kommer ni även att kunna få tycka till kring kommunpolitiskaprogrammet genom samma verktyg.

Tillsist kan vi konstatera att Sverige inte kom till VM och troligen kommer DIF också att åka ur.

Rödgröna, Val 2010, Veckan som gått

Fel av Lunds universitet att kvotera män

På DN Debatt skriver idag centrum för rättvisa att de anmäler Lunds universitet för könsdiskriminering. Anledningen till detta är att de valt att kvotera in män till platser på psykologiprogrammet.

Nu delar jag inte alls centrum för rättvisa hat mot kvotering och jag delar även deras vision om ett samhälle där personer väljs till uppdrag och positioner baserat på meriter och inte på kön eller annat dumt. Däremot tror jag att kvotering kan vara det enda sättet att komma åt gamla ingrodda strukturer som gör att män premierar varandra. Kvoteringen är dock inget självändamål inte heller är den absoluta könsfördelningen 50/50 något självändamål. Alltså finns det heller ingen anledning att kvotera in män vilket Lunds universitet har valt att göra.

Statistiken visar att kvinnor har bättre betyg, generellt sätt, än män. Trots detta är det fortfarande en övervikt av manliga forskare. Bilden går igen inom andra områden, kvinnor vinner i kvalifikationer män vinner i karriärklättring. Så fort urvalsstrukturerna blir otydliga så premieras männen.

Jag har inga illusioner om att vi kommer någonsin att få personer att välja varandra till uppdrag eller positioner enbart på formella meriter. Det är så många andra faktorer som påverkar. Kan vi bara enas om att en av dem inte ska vara kön.

jämställdhet, kvotering, centrum för rättvisa

Jämställdhetens gräns!

Det är en speciell känsla med att åka morgontågen till jobbet. Som en tyst överenskommelse mellan resenärerna om att inga onödiga ljud ska förekomma eftersom alla vill ha denna stund för att samla sig själv för jobbet. Dessutom, om sanningen ska fram, vore vi ju inge roliga och prata med klockan sju ändå.

En speciell känsla fick jag också av Johan Esk idag på DN sporten. För en gångs skull skriver denna man något som inte är totalt förutsägbart. Genom att starkt propagera för att Pia Sundhage borde bli Svennis sidkick i svenska fotbollslandslaget sticker han ut hakan. Och lika rekylsnabbt kommer svaret, "svensk fotboll är inte redo för en kvinnlig coach".

Varför inte då? Har vi någon annan svensk coach som vunnit OS-guld (eller motsvarande dvs CL eller VM)? Eller är argumentet bara en återspegling av att herr klubben herr fotboll inte är redo för en sjuhärdisk flata?

Personlig tror jag att det största hindret mot denna konstellation finns i att Svennis tydlig knappt kan gå på toa utan att Tord Grip är där och assisterar. Men det är ju även det ett argument som har svårt att klara en saklig granskning. Så kom igen Lagrell gör nått oväntat. Sätt bäste "man" på jobbet!

Förbundskapten, Pia Sundhage, Johan Esk

Veckan som gått – v 41

Sverige förlorade den avgörande matchen mot Danmark igår och därmed missar Sverige för första gången sedan 1998 ett stort fotbollsmästerskap. Den gången, inför kvalet till EM 2000, var det ett till stor del ett nytt, ungt och hungrigt Svensk landslag som ställdes på benen. Frågan är dock hur det blir den här gången. Att Henke nog gjort sitt i landslaget känns väl inte otroligt men annars känns det som att de som spelade igår bör fortsätta med det. Så frågan blir då tränare. Jag önskar att fotbollsförbundet vågade titta utanför boxen och skicka på en holländsk eller tysk förbundskapten.

Mp verkar nu permanent parkera sig på platsen som Sveriges tredje största parti, vilket naturligtvis känns väldigt inspirerande. De rödgröna behåller även greppet i opinionsmätningarna. Men det är långt kvar till valet. Nästan ett helt år för att vara exakt.

Till sist har nu den allmänna motionstiden avslutats. Som vanligt är det vissa motioner som sticker ut. Motionen om att SVT är vänstervriden har väl varit årets höjdare. Men mest stolt är jag kanske över följande motion, som jag själv initierade efter ett möte i grundskolenämnden i Huddinge.

Lars Lagerbäck, Miljöpartiet, Allmäna motionstiden