Vad är problemet

Jag lånar ämnet för dagens blogginlägg från Johanna som skriver som SCB:s inkomstbarometer. Men jag tänkte att inlägget och ämnet kunde vara ett bra exempel på våra grundläggande ideologiska skillnad och därför vill jag ta chansen att kommentera det närmare.

Barometern som behandlas i BT handlar om hur många procent av kommun invånarna som är miljonärer och som räknas som skuldsatta, fråga mig inte om vad definitionen för skuldsatta är för det vet jag inte. Bollebygd ligger i topp och Borås tydligen i botten.

Frågan är som jag ser det varför är denna fråga intressant?

Mitt svar på denna fråga är för att det första avslöjar koncentrationen av miljonärer och skuldsatta till olika geografiska områden och för det andra för att den ger en indikation hur många människor som har en privatekonomisk situation som är ett tecken på ett samhälleligt misslyckande. Det som INTE är intressant i statistiken är hur många miljonärer det finns i Sverige eller hur mycket mer miljonärerna kännar i förhållande till de skuldsatta.

Hur kommer jag då fram till denna åsikt?

Jag skulle definiera mig som Rawlsian (om det nu finns ett sådant ord) det innebär att jag anser utifrån diskussionen "bakom okunnighetensslöja" som Rawls driver där han menar att om människor skulle samlas för att diskutera hur ett ideal samhälle skulle se ut utan att för den del veta sin framtida egna position i detta samhälle skulle det nog komma fram till att alla människor borde ha det lika bra om det inte är så att det faktum att vissa människor har det bättre gör att den totala levnads nivån kan höjas. Detta innebär att inkomst skillnader kan accepteras om det gör att de som hamnat längst ner ändock får det bättre.

I min och Rawls värld innebär detta att det finns en skyldighet för de som har det bäst att bidra till dem som har det sämst för att de som har det sämst ska uppnå en viss minimi nivå. Detta gör vi idag genom skatt och det ska vi fortsätta med.

Hur återkopplas detta då till det som är intressant och inte?

Att det finns ex antal personer som är skuldsatta är ett problem är intressant för att det bland dessa personer finns ett antal som lever under en nivå som kan var acceptabel ur ett samhälleligt perspektiv.

Den andra punkten som är intressant är hur många miljonärer som är koncentrerade till en viss yta. Detta är intressant är för att det avslöjar det vi normalt kallar segregation. Granne med miljonären i Danderyd bor inte en socialbidragstagande familj. De bor istället granne med en annan socialbidragstagande familj. Det är ett problem ur en annan aspekt, även om det inte direkt ryms inom denna diskussion.

För det tredje, det som inte är intressant, dvs hur många miljonärer som finns är inte intressant eftersom de i toppen av inkomsthierarkin inte är ett politiskt problem. Jag bryr mig inte hur många miljonärer det finns men jag accepterar inte att vi har ett samhälle med uteliggare och tiggare. Något jag gärna skulle vilja förändra. Utifrån detta resonemang är det inte heller intressant hur mycket mer miljonärer miljonärerna är.

Förtjänsterna för en individsarbete tillhör i första hand individen själv efter det att den bidragit till att vi inte har ett samhälle där någon faller under en nivå som är acceptabel.

Härifrån kunde man gå till en diskussion om grundtrygghet vs inkomstbortfall men den diskussionen ryms inte här.