Reflektioner RÅM -08

Tredje gången gillt kanske inte är ett helt opassande uttryck nu när GU valt nya språkrör på sitt riksårsmöte. För valet av rör ger mig mer förhoppningar för organisationen än vad jag har haft på länge. Detta beror till mycket stor del på att de nya rören, Maria Ferm och Jakob Dalunde, innan de ens blivit valda lyckats sno åt sig minst lika mycket mediautrymme som de två tidigare både manliga och kvinnliga rören gjorde under hela sin perioder. Grön Ungdom har ett ryckte att leva upp till inom detta avseende. Tidigare har organisationen lyckats föra fram både Gustav Fridolin och Zaida Catalán, två politiker som under sin mest utåtriktade tid inspirerade och engagerade stora mängder yngre människor. Jag vill inte förringa några efterkommande rörs insatser men det är utifrån denna ribba de måste finna sig i att bli bedömda.

Grön Ungdom ska vara de som går först hos en stigfinnande parti. Alltid de som artikulerar de frågor som är viktiga hos ungdomar och som kommer att vara de som den nya generationens väljare tar till sig och gör till sina. Det handlar om att vara spjutspetsen hos ett parti som alltid ska ligga ett steg före. I denna roll innebär även att ständigt vara de som är beredda att ompröva gamla ståndpunkter och ifrågasätta de invanda tankemönstren. Tyvärr känns det inte som att det är just det som kommer att vara hågkomsten från RÅM 08, bland de beslut som rapporterats om i de vanliga medierna eller på råm-bloggen är det endast valet av Sofia Österborg-Wiklund och Fredrik Frangeur till FS som överraskar lite, och detta mest för att i alla fall en av dem inte var valberedningens förslag.

Nu ska jag inte säga för mycket, jag har ju inte varit där och hört på diskussionerna. Kanske fattades det massa spännande och framåtsyftande beslut som inte rapporterats ut i medierna. Tyvärr tror jag dock inte det är så. Jag vill inte vara gnällig, men jag vill ha mer från Sveriges enda växande ungdomsförbund. Och just av den anledningen att det ska fortsätta vara ett växande ungdomsförbund.