varningsklocka

Idag diskuterades det amerikanska budgetunderskottet samt underskottet i utrikeshandel som USA har. Jag skulle dock säga att detta underskott är det idag enskilt största existerande hotet mot vårat välfärdssystem. Och om man lyfter blicken och analyserar läget hur den amerikanska marknaden fungerar så tycker jag att det blir ganska uppenbart.

1 För det första så har det amerikanska folket i över tio års tid, som helhet, lånat pengar för den egna konsumtionen. Bakom det amerikanska budget underskottet finns dessutom en glapp där de amerikanska hushåll lånar pengar för att konsumera. Kredit företagen idag i Usa tjänar enorma pengar, men det kommer naturligtvis bara till en viss punkt innan lånebubblan måste spricka och detta, tror jag, kommer att leda till en kraftigt minskande efterfrågan på den amerikanska marknaden.

2. Minskad efterfrågan på den amerikanska markanden leder inte bara till minskade avsättning för svenska exportprodukter men troligen även till räntehöjningar som kommer att fördyra boendekostnaderna rejält för många hushåll.

3. Men även aktiemarkanden kommer att påverkas vilket kommer att göra att vårt fantastiska pensionssystem per automatik kommer att göra pensionerna mindre

4. Konsekvenserna blir att efterfrågan sjunker även i Sverige och troligen även globalt.

5. Men den stora grejen är hur djupgående är denna kris. Ja den amerikanska ekonomin lånar idag 500 miljarder sek per dygn. Det är en ofattbar siffra. Jag är inte ekonom men jag tror att vi kommer att behöva förbereda oss på ett stålbad.

6. Jag tror att vi inom en trettioårs period kommer att han flera mer jämbördiga ekonomiska stormakter, Usa, Eu, Kina, Indien, Japan.

7. Men den kanske riktigt intressanta frågan är:

Kan den nuvarande kapitalistiska ekonomin överleva hur länge som helst?

Mitt svar är nej.

Dels för att det skulle kräva en fortsatt ökad konsumtionstakt. Och tillsist kommer bristen på naturtillgångar börja få konsekvenser. Och dels, ett mer filosofiskt argument, så finns det inget i historien som varar för evigt. Inte ens tillväxten är oändlig.

Frågan är: ska vi möta dessa problem nu eller senare? Ska vi göra nödvändiga omställningar så lätta eller svåra som möjligt.