fredag, december 08, 2006

Att försvara det omöjliga

Så här ligger det till. Att även om jag själv inte har sätt det har jag förståt att S har lagt ett yrkande ang budgeten där man vill avsätta pengar till att alla anställda inom de kommunala verksamheterna ska erhålla gratis arbetskläder. Så är inte fallet idag, även om det är så på vissa ställen och att det även på andra ställen gjorts engångssattsningar. Dessutom är det, föga förvånande, de kvinnodominerade arbetsplatserna där detta inte finns.
Personligen tycket jag detta är en självklarhet att alla anställda inom kommunen, som så behöver, ska erhålla gratis arbetskläder. Om min chef skulle komma och säga till mig att jag skulle betala för mina arbetskläder så skulle jag be honom ta fyllhackan och stoppa upp den i för ändamålet avsedd öppning. Men det kommer aldrig att hända, för ingen skulle någonsin komma på nått så dumt.
En annan parallell man skulle kunna dra är att det inom kommunen finns något som kallas för delade turer. Det går ut på att den anställde jobbar en del på förmiddagen när det är mycket att göra och en del på kvällen när det också är mycket att göra, men är ledig mitt på dan. Perfekt för alla anställda som gillar att få sina dagar helt försörda och sönderryckta. På järnvägen är det så att om man arbetar på ett ställe där det går tåg, så kan man ju bara göra större jobb mellan tågen, detta kallas för disp (förkortning för dispositionstid). En gång var det en arbetsledare som försökte med konststycket att det endast var disptiderna som skulle räknas som arbetstid, dvs att arbetarna istället för att få betalt för att ha arbetat mellan 7 - 18 skulle de endast ha jobbat 8.30 - 10.17, 10.35 - 11.43 osv, ni fattar. Med detta förslag lyckades han få hela den 22 man (ja alla var män) starka arbetsstyrkan att omedelbart hota med att säga upp sig. Inom kommunen dock, känner jag på mig, hade detta redan varit infört om möjligheten funnits.
Men åter till den kommunala budgeten, det enda försvar som finns för att rösta nej, vilket jag kommer att göra, till detta yrkande, är att säga saningen. Saningen är, vi skulle gärna sätt att detta infördes, men vi fick inte igenom det i årets budget, vi får driva frågan i nästa budget och hoppas på större framgång då.
Så illa är det, i politik får man ge och ta....

1 kommentar:

Anonym sa...

Förstår din vånda, Tomas. Tyvärr lär de fyra kommande åren bli fulla av sådana tillfällen. För att undvika detta, bör du och Eva förhandla fram en ny debattordning i fullmäktige.

Gör som i regionen - ställ budgeterna i sin helhet genom att bara genomföra en enda omröstning i budgetfrågan, där de olika budgetförslagen i sin helhet ställs emot varandra. Då skulle man inte i enskilda ärenden behöva rösta mot sin egen övertygelse - utan helt sonika ställa majoritetens budgetförslag mot oppositionens budgetförslag.