Imorgon är det då äntligen dags för den första anhalten av president valet i USA, det så kallade Iowa caucus. Det är alltid väldigt mycket spekulation kring vem som ska vinna denna tillställning, vilket beror på den enormt krångliga process som caucuset genomförs på. För att sammanfatta processen väldigt snabbt kan vi säga att det går till ungefär på följande sätt. Folk träffas i olika gympasalar, skolor, kyrkor mm på olika ställen, väljer mötesfunktionärer, sedan kallar man till omröstning och då ska var och en gå (oftast rent fysiskt) och ställa sig hos sin kandidat. Efter detta ska funktionärerna reda ut hur mycket stöd varje kandidat har och sedan får de olika grupperna en halvtimme på sig att övertala varandra och sedan ny omröstning. Sedan samlas hela resultatet ihop för hela delstaten och sen ser man vem som vinner. Inte speciellt smidigt, men ganska roligt verkar det som. För den som verkligen vill veta i detalj hur processen går till rekommenderar jag följande sida.
Det som gör morgondagens caucus mer spännande än vanligt är hur de olika delegaterna kommer ut ur processen. Det viktiga är oftast inte att vinna utan att slå förväntningarna och därmed skapa ett momentum. Inför förra valet var Howard Dean den stora favoriten och den som var klart mest populär hos de demokratiska väljarna. Men Iowa borna trodde inte att han hade möjligheten att slå George Bush och röstade därför på Kerry som sedan kunde åka till New Hampshire med vind i seglen.
Det finns i år tre seriösa kandidater till att bli demokratisk presidentkandidat, Clinton, Obama och Edwards. För alla dessa vore det helt förödande att komma trea i provvalet. Clinton som haft motvind på senaste skulle då få det ännu jobbigare, Edvards som ligger sist skulle i princip behöva vinna New Hampshire för att inte räknas som en död kandidat och Obama skulle bli stämplad som kandidaten som ingen riktigt trodde på kan vinna. Att komma två är dock helt ok för alla kandidater. Den som verkligen skulle behöva vinna är Clinton, med tidiga segrar i primärvalen skulle hon kunna sopa hem i princip hela fältet av delstater. Men till skillnad från tidigare är det nu viktigt med en stark öppning för hennes del.
Imorgon får vi se vem som vinner i Iowa, men detta innebär bara början av processen. Sen bär det av till New Hampshire innan det är dags för super tisdagen då en rad tunga delstater håller primärval. Den riktiga mardrömmen är att ingen kandidat får tillräckligt många röster från de olika delstaterna för att vinna i konventet, då kan det dörja fram till tre månader innan valet innan någon vet vem som blir partiets presidentkandidat.
1 kommentar:
Är lite besviken över att du inte kommenterat utgången i Iowa.
Skicka en kommentar