lördag, mars 18, 2006

En stor förlust i det tysta

Så var då äntligen alla årsmöterna avklarade. Något som känns otroligt skönt. Förhoppningsvis innebär det att alla kan gå in en ny fas nu, när alla personkonflikter kan läggas åt sidan och vi kan jobba tillsammans för att göra det rekord val som alla vi drömmer om.

Idag tillkänna gav riksdagsledamoten från Bohuslän Mona Jönson att hon slutar med politiken. Det har inget med några konflikter att göra utan helt enkelt att hon vill satsa på privatlivet istället. Mona Jönson är kanske inte våran mest kända riksdagsledamot, men däremot har hon varit en otroligt kompetent och hårt arbetande sådan och jag kommer att sakna henne väldigt mycket. Dels för att hon och jag står varandra relativt lika politiskt och dessutom uppskattar jag hennes personlighet. Mona Jönson var en lagspelare, precis sammaroll som Tomas Olsson hade i MFF. En person som jobbar mycket i det fördålda och som får lite cred. Nåja, nu är det som det är.

Strax innan hemgång från ingen människa är illegal festen igår så hamnade jag och M i stort gräll med ligan DL och LW, kommer inte riktigt ihåg vad som sas men det var inga snälla ord som bytte ägare. Borde nog snacka med den senare, kan ju finnas en poäng med att komma överens. Men det var ganska underhållande för att DL satt med en tjej som han antagligen försökte ragga på när de internt partipolitiska anklagelserna kom farande. Så visst även vi i Mp har våra konflikter, men just den här konflikten handlar (min subjektiva perspektiv) om en person som är missnöjd med sin placering på Göteborgs kommunlista och en som är missnöjd med partiet i allmänhet.

Jag E hade någonslags deeptalk igår med. Vet inte varför, brukar ju inte direkt leda nån vart när man är onyckter. Diskuterade mycket kring J. E har ett mer jordnära perspektiv på den här typen av saker än vad jag har, rent känslomässigt, min hjärna är dock ofta med vilket faktiskt även brukar hindra mig från att göra totala pinsamheter. Detta faktum, att förstor upp saker var något som hon påtalade väldigt kraftfult och som jag höll med om. Samtidigt som jag vidmakthöll med en dåres envishet att jag tror, eller i alla fall för ett tag trodde, att det finns en möjlighet till ett framtida regeringssamarbete då vi hade en stor samsyn kring centrala punkter vilket verkade lovande för framtida förhandlingar. Men det är ju aldrig lätt att bryta med en tidigare majoritet och det få man väl ha respekt för framför allt eftersom tid tidigare sammarbetet var väl inarbetat och hon och jag inte alls känner varandra sedan tidigare.

Förövrig måste det svåraste som finns vara att besluta sig för sluta tänka på något och fullfölja det.

Inga kommentarer: