Jag har varit arbetslös i mitt liv, jag var det ett tag efter studenten och jag var det ett tag på hösten 1999. Men överlevt gjorde jag då genom att leva upp sparade pengar. Kanske inte så kul men roligare än att bo hemma. Men slutsattsen är i alla fall att mina erfarenheter av att stämpla är typ obefintliga. Jag vet inte hur man gör, och jag måste erkänna att jag inte heller känner mig speciellt lockad. Jag gillar inte att någon lägger sig i mitt liv, varken hur många eller vilka jobb jag söker. Därför var jag lite nervös när det verkade som att jag nu återigen skulle bli utan jobb, men det kan vända snabbt i den här branchen.
Från och med vecka 7 är jag lovad heltid igen i Blekinge trots att jag egentligen inte vill jobba så mycket. Men pengar får man ju. Men dessutom har de hört av sig från en ort strax norr om Märsta och vill att jag ska komma på intervju ang ett pol.sek jobb. Visserligen inte heltid men det vore riktigt, riktigt roligt.
Jag känner verkligen att jag skulle vilja gå vidare i mitt liv. Och att bygga järnväg i blekinge kust är inte ett steg framåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar