Dn skriver idag om dödläget inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Ingen av de stora aktörerna, möjligen för undantag av Japan, har gjort några större förflyttningar kring vilka åtaganden man är beredda att göra. USA lider dessutom enligt artikeln av handlingsförmågan kringskärs av förhandlingarna kring Healthcare reform.
Med risk för att låsa krass känner jag bara att detta är en medveten strategi från samtliga stora aktörer för att sänka nivån för vad mötet. Utrikespolitiska möten och förhandlingar brukar just präglas av nattmanglingar och stängda dörrar. För att räddas precis innan deadline och sedan åker ledarna hem till sina respektive länder och berättar helt olika historier kring vad de kom fram till.
Artikeln i Dn ska alltså i första hand tolkas som en del av det inrikespolitiska spelet. Carlgren vill vara säker på att få ut bilden av hur svårt och jobbigt allt är. För om han gör det och det trotts allt blir ett avtal av typen 40 procent minskning till 2050, vilket är helt otillräckligt, så kan han och Reinfeldt nöjt komma hem och sprida uppfattningen om att detta var det bästa möjliga resultatet. Och då blir det bara en fråga om personlig trovärdighet.
Inget är så praktiskt i politiken som möjligheten att skylla på andra.
Andreas Carlgren, Klimat, Köpenhamnsmötet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar